SPIK Laboration i Samhällsekonomi för Gymnasiet och Högskolan.

Den svenska ekonomiska politikens mål är

 

 

Ekonomisk-politiska medel

För att nå de ovan beskrivna ekonomisk-politiska målen kan följande instrument användas

Genom penningpolitiken styr Riksbanken och regeringen tillgången på pengar och krediter. Genom att höja eller sänka räntan kan Riksbanken påverka möjligheterna att låna pengar för både företag och privatpersoner och på så sätt öka eller minska investeringsviljan och köpkraften. Så kan detta medel användas för att nå både ett stabilt penningvärde och sysselsättningsmålet. Slutligen påverkar detta levnadsstandarden och den ekonomiska tillväxten.

Genom att underbalansera eller överbalansera budgeten kan regeringen motverka konjunktursvängningarna. Genom att minska skatten och höja bidragen till hushållen kan regeringen öka köpkraften och därmed efterfrågan på varor och tjänster vid en lågkonjunktur. Vid en högkonjunktur kan regeringen överbalansera budgeten. Man höjer skatter och minskar bidragen och på så sätt får folk mindre köpkraft och högkonjunkturen dämpas. Så kan man via finanspolitiken påverka både sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik strävar regeringen mot att nå en full sysselsättning. Omskolning och beredskapsarbeten ger människor sysselsättning samtidigt som det ökar köpkraften och efterfrågan. Så kan man via arbetsmarknadspolitiska åtgärder nå målen full sysselsättning och ekonomisk tillväxt, vilket i sig kan leda till höjd levnadsstandard för befolkningen som helhet.

Genom handels- och valutapolitik kan målet balans i utrikeshandeln nås. Genom att höja eller sänka valutan i förhållande till andra länders valuta kan man påverka handelsbalansen.

Genom att devalvera, minska värdet på den egna valutan, kan man öka exporten och gynna det egna näringslivet. Om staten vill minska ett ihållande handelsöverskott kan man revalvera, skriva upp, den egna valutans värde. Valutamarknaden fungerar dock precis som alla andra marknader, efterfrågan och utbud avgör priset. Priset på en valuta uttryckt i andra valutor kallas växelkurs. En valuta värderas gentemot alla andra valutor och varje valuta har därför en mängd olika växelkurser.

 

 

Teoretisk Utgångspunkt

 

 

 

Utkast Layout

Kursutvecklare Petter Magnusson Kontakt